© C

O PY

R IG

H T

FE R

R IN

G L

Ä K

EM ED

EL A

B

IBD HANDBOK

35

2.1

NÄR MAN HAR FÅTT DIAGNOSEN IBD I Sverige är det vanligast att de som har IBD knyts till en specialistläkar- mottagning i gastroenterologi (mag-tarmsjukdomar). Det är bra om du diskuterar med din specialistläkare om vilka symtom som din allmän- läkare kan ta hand om och vilka som du måste gå till specialist för. Här följer några generella anvisningar:

Vid ulcerös kolit Om din ulcerösa kolit är av den typ som uppträder skovvis, med mellan- liggande symtomfria perioder, ska du kontakta specialistmottagningen när du får symtom som varar mer än några dagar eller om du får svåra symtom (vattentunn, blodig diarré många gånger om dagen, buksmärtor, allmän sjukdomskänsla eller feber). Det kan vara din sjukdom som har blossat upp och behöver behandlas.

Om du har den mer sällsynta formen av sjukdomen med ihållande aktivitet så gör du och din läkare upp hur din uppföljning ska se ut och vilka symtom- förändringar som du bör reagera på.

I BÖRJAN, NÄR MAN INTE FÅTT NÅGON DIAGNOS De flesta människor har någon gång drabbats av maginfektion med diarré och buksmärtor. Den behöver sällan behandlas på annat sätt än med extra vätskeintag och går sedan över spontant.

Om man börjar misstänka att något mer allvarligt är under uppsegling bör man söka läkare.

FÖLJANDE OMSTÄNDIGHETER KAN LEDA IN TANKARNA PÅ INFLAMMATORISK TARM- SJUKDOM: Symtom som varar i mer än en vecka. Vanliga tarminfektioner varar sällan längre än så. Blod i avföringen. Blod i avföringen kan förekomma vid vanliga mag- tarminfektioner med kraftig diarré men det är inte så vanligt. Blod i avföringen bör alltid föranleda läkarkontakt. Symtom vid ändtarmsöppningen, speciellt vid misstanke om en böld.

Om du är tveksam ska du alltid ringa och rådfråga sjukvården.

NÄR SKA MAN SÖKA LÄKARE?

BEHANDLING AV SJUKDOMARNA