© C

O PY

R IG

H T

FE R

R IN

G L

Ä K

EM ED

EL A

B

IBD HANDBOK

47

2.4

Akut operation I vissa fall får man vid svåra skov av aktiv sjukdom ingen eller mycket måttlig effekt av medicinsk behandling. Under en sjukhusinläggning gör man en daglig bedömning av sjukdomen. Om inte avföringsfrekvensen och blödningen från tarmen minskar, genomförs en operation.

Feber, viktförlust och påverkan på blodproverna är andra tecken på svår sjukdom.

Planerad operation Vissa patienter fortsätter trots konti- nuerlig medicinsk behandling att ha en aktiv sjukdom med täta och plötsliga avföringsträngningar, vilka kan utgöra ett hinder för ett normalt liv. En väl planerad operation kan vara att föredra framför att behöva leva med symtomen. Hos enstaka patienter som haft sjuk- domen i många år kan det utvecklas dysplasi (cellförändringar) som kräver en operation där tjocktarmen tas bort.

Operationen Vid ulcerös kolit opereras tjocktarmen bort och man anlägger en ileostomi

En del patienter med IBD kommer förr eller senare att opereras för sjukdomen. Om den medicinska behandlingen inte kan hålla sjukdomen i schack är en operation ofta att föredra framför ihållande symtom. Vidare kan opera- tion vara oundviklig om sjukdomen utvecklas akut.

I samband med bedömningen inför en operation gör man ofta en koloskopi och en röntgen- eller magnetkamera- undersökning för att få en exakt bild av sjukdomens utbredning och svårig- hetsgrad.

ULCERÖS KOLIT Ju större del av kolon (tjocktarmen) som är sjuk, desto större är sannolikheten att bli opererad under sjukdomens första år. Hittills har det visat sig nödvändigt att operera fem till tio procent av patienter- na under det första året efter sjukdoms- debuten. Därefter minskar sannolik- heten för operation. Totalt är det min- dre än en femtedel av patienterna med ulcerös kolit som opereras. Sannolikt kommer färre att opereras i framtiden, då den medicinska behandlingen hela tiden förbättras.

KIRURGISK BEHANDLING AV IBD

BEHANDLING AV SJUKDOMARNA