© C

O PY

R IG

H T

FE R

R IN

G L

Ä K

EM ED

EL A

B

IBD HANDBOK

9

1.2

Sjukdomen ulcerös kolit beskrevs första gången av två engelska läkare, Wilks och Moxon, år 1875. Läkarna skilde ulcerös kolit från smittsamma diarré- sjukdomar. Ulcerös kolit förorsakar en inflammation i tarmslemhinnan och ger symtom i form av blod i avföringen och ofta diarré. Ändtarmen är alltid drabbad.

Ulcerös kolit (direktöversättning: sårig tjocktarmsinflammation) karakteriseras av inflammation och sårbildning i kolon (tjocktarmen). Sjukdomen angriper inte tunntarmen. De inflammatoriska för- ändringarna i tjocktarmsväggen är be- gränsade till slemhinnan och berör inte de djupare liggande muskelskikten.

Sjukdomen betecknas som kronisk eftersom återkommande anfall (skov) kan uppträda under hela livet. Det förekommer ofta längre perioder då man inte har några symtom (så kallad remission). Kontinuerlig medicinsk be- handling minskar risken för återfall.

Inflammationen börjar längst nere vid anus (ändtarmsöppningen) och kan därifrån sträcka sig en kortare eller längre bit upp i tarmen. Om inflamma- tionen enbart förekommer i ändtarmen kallas det proktit. Når sjukdomen upp till kröken under den vänstra revbens- kanten (vänsterflexuren) kallas det vänstersidig kolit. Är hela tjocktarmen engagerad, kallas den pankolit.

VAD ÄR ULCERÖS KOLIT?

Vänstersidig kolitProktit Pankolit

SJUKDOMARNA