10

Immunopatogenes och etiologi

Orsakerna bakom CD och UC är fortfarande okända. Den fundamentala frågan är om inflammationen i tarmslem- hinnan är ett inadekvat immunologiskt svar på ett vanligt förekommande stimulus (t.ex. mikroorganism, födoämne eller annat luminalt antigen), eller om inflammationen är resultatet av en adekvat reaktion på något ovanligt eller hit- tills okänt agens. Helt klart är att arv och miljö samspelar. Tvillingstudier har pekat på en genetisk konkordans särskilt vid CD. Ca 10 % av barnen till föräldrar med CD löper risk att få IBD vilket är mer än 10 gånger den förväntade risken. Vid UC är det genetiska sambandet svagare. Idag har över 240 olika genloci associerats till IBD.

Inflammationen Både CD och UC karakteriseras av kontinuerligt pågående inflammatorisk aktivitet i tarmslemhinnan med immun- celler från både det medfödda och det adaptiva immunsys- temet. Dessa celler produceras i benmärgen och tar sig till den inflammerade tarmen genom blodcirkulationen och lymfvägar via homing receptorer och adhesionsmoleky- ler. Det medfödda immunsystemet består av cirkulerande monocyter, som blir makrofager när de anländer till tar- men, samt granulocyter. Även dendritiska celler som åter- finns i tarmslemhinnan har liknande funktion som mak- rofager och är en del av den medfödda immuniteten. Dock är man osäker på de dendritiska cellernas cirkulerande motsvarighet. Tack vare att det medfödda immunsystemet kan känna igen generella ytstrukturer som är gemensamma för flera olika patogener aktiveras dessa immunceller rela- tivt omgående vid invasion av främmande agens. Både makrofager och dendritiska celler har som huvuduppgift att fagocytera, d.v.s. äta upp de invaderande mikroberna