Your browser is not up to date and is not able to run this publication.
Learn more

100

Praktiska aspekter på koloskopisk övervakning och riskfaktorer Efter 8 10 år från sjukdomsdebuten bör alla patienter med IBD koloskoperas. Denna undersökning bör göras när patienten är i remission eftersom samtidig inflammation stör såväl den endoskopiska som histologiska diagnostiken med avseende på eventuell dysplasi. Fortsatt övervakning bör därefter erbjudas patienter med extensiv UC (proximalt om vänster flexur) och patienter med CD >1/3 av kolon. Heriditet hos förstagradssläktning för kolorektalcancer (KRC) < 50 år är en kraftig riskmarkör. Även PSC innebär signifikant ökad risk för dysplasier och KRC, vilket innebär att PSC-patienter med kolit bör övervakas årligen vid PSC-diagnos oberoende av duration och utbredning. Även patienter med måttlig/svår makroskopisk eller histologisk inflammation bör kontrolleras årligen. Riskstratifiering framgår av Figur 7.

Vid koloskopi bör i första hand riktade biopsier tas efter färgning med metylenblått eller indigokarmin (kromoen- doskopi). Även vid riktade biopsier bör vävnadsprover tas från slät slemhinna för att diagnostisera eventuell histologisk inflammation, vilket utgör en riskfaktor för KRC. Eventuella lesioner av rodnat, upphöjt, polypöst eller annat avvikande slag exstirperas. Vid fynd av lesioner tas även biopsier från intilliggande slät slemhinna för att klargöra om lesionen är begränsad eller ej. Radikalt exstirperade solitära adenom i icke- inflammerad eller icke-dysplastisk slemhinna följs enligt SGF:s polypriktlinjer. Vid fynd av låggradig (LGD) eller höggradig (HGD) dysplasi i eventuella lesioner och/eller i slät slemhinna rekommenderas genomgång av tidigare och aktuellt PAD vid multidisciplinär terapikonferens inkluderande erfaren patolog. För rekommendationer om eventuell operation med kolek-