4

Inledning Orsakerna till de inflammatoriska tarmsjukdomarna (Inflammatory Bowel Disease IBD) är fortfarande okända men vår kunskap om såväl ulcerös kolit (UC) som Crohns sjukdom (CD) har ändå avsevärt förbättrats de senaste åren. Olika faktorer av betydelse för utvecklingen av IBD, både skyddande och utlösande, har identifierats. Framför allt upptäckter avseende interaktionen mellan tarm- patogener och slemhinnans olika celltyper har renderat stort intresse, även om någon enskild mikroorganism ännu ej säkert kunnat kopplas till vare sig UC eller CD. De diagnos- tiska metoderna har alltmer förfinats och såväl den medi- cinska som den kirurgiska terapin har successivt utvecklats. Nya, potenta antiinflammatoriska läkemedel och immun- modulerande behandling har effektiviserat den medicinska terapin. Restorativ kirurgi vid kolektomi med kontinens- bevarande bäckenreservoir är idag ett standardingrepp för UC vid flera sjukhus i Sverige. Immunmodulering och tarm- bevarande kirurgi vid CD med korta resektioner eller striktur- plastik har kraftigt reducerat risken för kort tarmsyndrom. Vi har blivit allt bättre på att identifiera patienter med hög risk för allvarliga senkomplikationer, som t.ex. kolo- rektal cancer vid extensiv kolit, eller cholangiocellulär cancer och leversvikt vid samtidig primär skleroserande cholangit. Närmare samarbete mellan medicinska gastro- enterologer och gastrointestinala kirurger har lett till att omhändertagandet av IBD-patienterna optimerats med förbättrad medicinsk och social långtidsprognos som följd. IBD-handboken är i sin 7:e omarbetade och uppdaterade upplaga ett försök att kortfattat ge en aktuell överblick av framför allt diagnostik och medicinsk behandling av UC och CD, men inkluderar även aspekter på komplikationer, lång-