Your browser is not up to date and is not able to run this publication.
Learn more

73

deras mot nyttan av behandlingen, framför allt hos multi- sjuka eller äldre. Aktiv eller latent TBC måste uteslutas innan biologisk behandling eller Jak-hämmare påbörjas (TB-anamnes, lungröntgen samt PPD eller Quantiferon). Det finns även en liten men signifikant ökad risk att utveckla framför allt lymfom vid immunsuppressiv behand- ling. Även hepatitserologi bör tas innan immunsuppression då reaktivering av hepatit B- och C-virus har beskrivits vid tiopurin- och anti-TNF-behandling. Inför framför allt tiopurininsättning bör man fråga patienten om genom- gången varicellainfektion som barn. Om patienten är osä- ker bör serologi tas eftersom primär varicellainfektion vid immunsuppressiv behandling kan vara livshotande. På sena- re tid har även risken för lymfom vid primär EBV-infektion under tiopurinbehandling uppmärksammats. Därför kan det vara av värde att ta EBV-status inför tiopurininsättning. EBV-negativitet är ingen absolut kontraindikation men bör sammanvägas med övriga risker vid behandlingsbeslut avseende tiopuriner. Det är av vikt att kvinnor följer sedvanliga kontroller för cervix-dysplasier, då det finns studier som pekar på att immunsupprimering kan påskynda dysplasiprocesser. Detsamma gäller vid andra former av cellförändringar/maligniteter i sjukhistorien.

En något ökad risk för hudcancer har observerats vid immunsuppression (framför allt icke-melanomcancer vid tiopurinbehandling). Därför bör patienten informeras om försiktighet vid solexponering samt regelbundna hudkon- troller under behandling med AZA/6-MP.