17

2. Endoskopi med biopsier En flexibel sigmoideoskopi (eventuellt kombinerad med proktoskopi) går nästan alltid att genomföra med patienten i vänster sidoläge vid ett första besök hos gastroenterolog. Någon särskild förberedelse behöver sällan ges före en sub- akut undersökning. Vid akut kolit har man möjligheten att i en och samma undersökning bestämma diagnos, svårighetsgrad samt utbredning av de inflammatoriska förändringarna. Vanligen kan man lätt nå ända till vänster flexur även på en oförbe- redd IBD-patient eftersom distala kolon oftast är tömd på fast innehåll till följd av den aktiva inflammationen. Det är viktigt att få en bra bild av de inflammatoriska förändringarnas karaktär och intensitet (Tabell 3) eftersom man som endoskopist i de allra flesta IBD-fall kan komma fram till en arbetsdiagnos med mycket hög träffsäkerhet. Utan behandling är ofta den inflammatoriska aktiviteten vid UC mest uttalad distalt för att gradvis avta i proximal riktning. Vid UC-proktosigmoidit kan tarmen lokalt vara mycket kraftigt inflammatoriskt förändrad med kraftigt blödande slemhinna. Patientens allmäntillstånd är dock oftast relativt opåverkat och labprover kan vara normala. Vid extensiv kolit är den endoskopiska bilden inte sällan mindre uttalad men patienten är påverkad till följd av inflammationens omfattning. Fullständig ileokoloskopi görs vanligen i ett något senare skede, då patienten är mer optimalt förberedd. Vid CD är då även möjligheten att intubera terminala ileum av stor vikt för att påvisa ev. tunntarmsengagemang. Upp till 20 30 cm av ileum kan ofta inspekteras vilket kan minska behovet av tunntarmsröntgen. OBS! Vid svåra skov av IBD bör kolo- skopi endast genomföras av läkare med stor endoskopisk vana p.g.a. en viss risk för komplikationer!