83

Perianal abscess Ofta akut debut med smärta, ömmande perianal resistens och ev. feber. Ska remitteras akut till kirurg för dränering. Antibiotika ges vid feber/allmänpåverkan (ciprofloxacin och/eller metronidazol). Det krävs en erfaren kolorek- talkirurg för åtgärd av eventuell fistel med t. ex. seton i det akuta skedet. Det är lätt att förvärra fistelsjukdomen och man bör om möjligt först ge abscessen en chans att spontanläka innan vidare åtgärd av bakomliggande fistel. Dränering är väsentligt innan immunsupprimerande behandling initieras. Redan pågående tiopurinbehand- ling kan fortgå men pågående biologisk behandling pau- sas tills abscessen är dränerad.

Perianal fistel Perianala fistlar ses hos ca 10 15 % av patienterna, varav drygt en tredjedel hos de med kolorektal utbredning. En klassisk kombination är även ileocekal CD med perianal fistelsjukdom. Fistlar är oftast solitära men en komplex

1. Superficiell 2. Intersfinkterisk 3. Transsfinkterisk 4. Suprasfinkterisk 5. Extrasfinkterisk enligt Parks. 1 2 enkel och 3 5 komplex enligt Bell.

Figur 6. Anatomisk indelning av anorektala fistlar.11,12,13 Figur från SGF:s nationell riktlinje för perianal Crohns sjukdom (https://svenskgastroenterologi.se/riktlinjer/luminal-gastroenterologi)